Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden..

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen. Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen. I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.